GENERATION Y

Den 22 oktober var den säkert onödigaste och sämsta av alla internationella dagar. Att ha en dag tillägnad den absolut störigaste knappen på hela tangentbordet. Denna knapp har troligen skapat mer oreda än nytta. Knäppt nog så krockar den också med den internationella dagen för stamning. Så alla stackars människor där ute som inte kan hålla sig till att säga en bokstav i taget måste dela denna dag med knappen som gör att inga lösenord fungerar och som får människor att tyckas skrika ut sina meddelanden på msn. FYFAN SÄGER JAG BARA! (MED CAPSLOCK INTRYCKT)

Jag har inte hängt med på 3G bomen, men jag har förstått att man numera kan få porr till mobilen. Där har vi en marknad. Först tyckte jag det var sjukt med folk som hade MSN på mobilen. Klarar dom inte att vara ifrån PCn alls? Hur illa är det inte för folk som inte klarar av att vara utan porr då? Sitter dom på fiket och tittar på det? Tänk på det nästa gång ni ser en man i kostym, sittandes med en kaffekopp i ena handen och i andra handen håller han mobilen. Över hans läppar sprider sig ett flin... ja, då vet ni vad han håller på med.

På bara några år har bloggandet blivit sjukt stort och sjukt populärt, nu finns det väldigt många bloggar om allt möjligt. Allt från den bästa musiken just nu till vem som ska vinna USA valet till varför det inte finns någon synkronisering mellan korv och -korvbrödstillverkare. Jag har under en  väldigt lång tid inte förståt grejen med varför man ska hålla på att lägga ut sitt liv på nätet så att vem som helst kan läsa ens inre (eller yttre) tankar, men nu sitter jag här och är en sån där jobbig och otroligt onödig person som jag bara för ett år sen inte kunde fatta vad han/hon höll på med. Men så för en stund sen började jag fundera på olika likheter med bloggning och kunde inte hjälpa att dra några paralleller till att stå på scen då man också står inför en publik, en publik som oftast är större än de den grupp människor som står på scenen och blottar sina tankar och åsikter till det huvudlösa publikhavet. Och när jag började tänka på de likheter som faktiskt finns där hittade jag vissa möjligheter jag faktiskt började att uppskatta med bloggning. De flesta av dem utgår från att man har en trogen skara av läsare som faktiskt följer ens åsikter och kanske gör sin röst hörd på ens blogg, väldigt likt en musiker som släpper skivor och fans som köper dem och tycker dem är bra eller dåliga. Tolkningen är väldigt personlig och kanske inte den mest logiska men den finns där och jag känner mig genast mer förpliktigad att göra min röst hörd på denna blogg. Enda problemet är kanske att om jag nu skulle vara en musiker och ni som läser den här bloggen mina lyssnare skulle jag antagligen hålla till på en väldigt liten svartklubb där min publik består av tre gammla kineser som sitter och spelar i blackjack i ett hörn. Detta betyder då inte att bloggen är dålig på något sätt utan snarare att det inte är tillräckligt många som har förstått det roliga med våran blogg ;) Vi har ju redan en liten men ack så trogen skara läsare (fans) men har inte riktigt kommit ut till den stora massan än. Hehe ok kanske lite självgod men vafan det är vår blogg vi får göra vad vi vill här!



Dags för mig att avsluta den här kosnerten och börja efterfesten

Thank you for tonight Generation Y! Drive safe and rock n roll!

När man köper pizza är det väldigt sällan som pizzan antingen passar tallriken om du äter den ute eller passar kartongen om du tar med den. Pizzabagare borde väl inte vara så dumma att dom inte förstår att pizzorna är lite för stora  när de gång på gång behöver pressa ner pizzan i kartongen samt förstöra den genom att vika upp kanterna.

Pizzakartongtillverkarna däremot verkar aldrig ha satt sin fot i en pizzeria eftersom de tydligen verkar tro att den kartongsizen de säljer är alldeles perfekt. Så lösningen på problemet är att antingen pizzabagarna gör mindre pizzor vilket inte är så bra då det blir mindre mat till mig, eller helt enkelt att pizzakartongtillverkarna har lite större utbud på kartongerna efter olika pizzerior. Lilla degen blir barnpizza i lillakartongen, stora degen blir famlijepizzan in i stora kartongen och vanliga degen blir vanliga pizzan i den alldeles lagom stora kartongen, svårare än så borde det inte vara.

Vi hör ofta att alla människor är lika mycket värda. Det tycker inte jag. Om man ser det utifrån ett utilateristiskt perspektiv (Meningen med livet är lyckomaximerande för mänskligheten (lyckoproducerande - lidande personen i fråga ger upphov till= lyckonetto) ) så känns det som att människor som Gandhi, John Cleese, Shakespeare,  Nelson Mandela, Albert Einstein och Leonardo Da Vinci har haft en betydligt högre lyckonetto än en medelsvenson och därför haft ett högre männsikovärde. Missförstå mig rätt, jag tycker ändå att alla människor ska ha samma rättigheter, rätt till schysta rättegångar, det som krävs för överlevnad, sjukvård etc. 

Men man kan ändå tänka sig att människovärdet är lika med det lyckonetto som personen ifråga kommer att ge upphov till under sitt framtida leverne. Då måste man alltså exkludera de goda gärningar som personen redan utfört. De allra flesta hamnar på ett plus, jag skulle gissa på runt 95 %. Hitler är kanske den personen med störst minusvärde av alla människor genom all tider. Han gav i och för sig ett litet lyckobidrag till alla människor som följer och har följt hans ideologi och fann en lycka i det. Men det tas ut i råge med alla dödsfall denna man har orsakat. Jag är inte riktigt säker men det ligger väl nånstans mellan 50 och 100 miljoner som strök med under andra världskriget.. Men betyder det att Hitlers människovärde var runt noll precis innan han gjorde självmord? Nja, hans ideologi har gett upphov till många fler dödsfall efter hans död  och därigenom har dessa förolyckade människors lyckoproduktion eliminerats vilket kan ge upphov till ett enormt negativt lyckonetto. Frågan är när han hade sitt minsta människovärde. Vid sin födsel var han knappast nazist och hade därför inte något betydligt lägre värde än någon annan. Men allteftersom hans ideologi utvecklades så minskade han succesivt i värde. Min personliga åsikt är att han dippade som mest antingen vid Mein Kampf eller den gången hans parti för första gången bildade regering. .

Med detta perspektiv betyder det att desto äldre människor är desto lägre värde har de  eftersom de har kortare tid kvar att produera lycka på, detta kan anses politiskt inkorrekt i vilket jag fullständigt insisterar i. Det kan även användas som argument mot abort etc eftersom  breakeven uppnås när endast 50 % av värdet av handlingarna som människorna utför  är positivt. Lagstiftningen i nästan alla länder avspeglar knappast heller det människovärde som lagstiftningen har i uppdrag att försvara. 

I scenariot där du har mördat en person och räddat livet på två kommer du ju inte hamna på ett extraliv om du tror det, du kommer helt enkelt dömmas för mord och få sitta av tiden. Något annat hade ju i och för sig varit otänkbart. Om du räddat livet på nån har du rätt att döda  likt James Bond. Jaja bara min tankar på fyllan här i natten får kolla igenom det här imorrn,